Plåstra om de sår som världen gör

Min bror flyttar femtio mil idag, flyttar från sin hemort, sin trygghet och ska börja leva, leva på riktigt. Han är tjugotre och har redan börjat lära sig livet, ändå är det först nu han ska upptäcka världen, lära sig ännu mer, känna kicken av friheten och jag är nervös, riktigt nervös. Det är så läskigt och härligt på samma gång, ni vet känslan man får av att lämna hela sitt liv och kasta sig ut i ett helt nytt? Avståndet som bryter vänskapsband, saknaden som får andra band starkare, världen, världen!

Och det värsta? Jag är också redo, igen. Idag är det min brors tur att göra samma sak som jag redan gjort flera gånger och nu är jag också färdig att göra det. Hur kan jag låsa mig fast på detta sätt när världen har så mycket att ge? Frågorna studsar likt bollar i mitt huvud, omringas av tankar, känslor, nyfikenhet. Jag vill, jag kan, så vad är det för väg jag tar? Nu vill jag leva mer, lite mer, mycket mer.

Jag är så nervös, för att min bror ska få leva idag. Så glad för hans skull och så nervös för att han snart ska få förstå hur världen kan vara enorm och minimal på samma gång. Hur man kan få en smäll av den, samtidigt som att friheten tar hand om en och plåstrar om alla sår världen gör.

Ett starkare team

Hur som helst, jag är så glad, för nu peppar vi för nystart av Cactu (webbtidning). Nystart med nytt namn, ny energi, nya möjligheter. Det bästa av allt är att vi är så fantastiskt bra team. Vi är just nu fyra skribenter som är helt fantastiskt duktiga på att skriva och som är så himla engagerade och hur bra blir det inte då? 

Har ni förresten Twitter? Där uppdaterar jag mer och oftare, så följ mig där istället, vetja! HÄR hittar ni mig. 

Jag behöver socker, vad behöver du?

Jag behöver socker för att orka plugga. Min kropp vill inte riktigt hänga med och jag är trött som om jag inte sovit på flera dagar, fast att jag sovit minst 8 timmar varje natt i flera veckor. Eftersom jag har en tenta imorgon, tidigt på morgonen, har jag inte alls tid för såna dumheter, så jag matar mitt sockerbegär med Kent och fortsätter som jag alltid gör, i alla fall till jag har klarat tentan. Ja, i alla fall till dess.

 

One way to inspire you

Idag skänker jag inspiration och kärlek

Jag älskar våren, min lägenhet, min hund, att ha tågstation 5 min bort, att bo 3 min från willys, havet, landet, hundar, fina människor som alltid finns där, familj, vänner, min utbildning, min toalett, Zeus nya matskål, tysta avdelningar på tåg, barn som tittar fundersamt när man går på gården för att de inte vet att man bor där, utmaningar, hunddagis, Köpenhamnsplaner, besök, nystädat, varm choklad med marshmallows, kyckling, rejäl lunch innan skolan, möjligheter, Helsingborg, Lund, hela skåne, väderkvarnar, alternativa vägar, hår färgat i spännande färger, mammas hundar, att skicka brev, presenter, inspiration, att få brev och sen tog listan aldrig slut.